ALLMÄNA FRÅGOR OM VATTENRESURSER

6.1 NATIONELL VA-STRATEGI OCH LAGSTIFTNING

Enligt Svenskt Vatten (2021) har Sverige ett omfattande investeringsbehov i VA-sektorn för att möta åldrande ledningsnät, växande befolkning och nya reningskrav. En nationell VA-strategi med tydliga delmål fram till 2040 kan säkerställa att kommuner och regioner agerar samordnat kring ledningsförnyelse, avancerad rening (inkl. mikroplast och läkemedel) och klimatsäkring av infrastrukturen. SMHI (2020) betonar dessutom att framtidens väderextremer kräver robusta system för både dricksvatten- och avloppshantering.

Enligt Livsmedelsverket (2021) behöver Sverige en mer robust beredskap för vattenkriser, där regioner samverkar med kommuner om reservvattenledningar, avsaltningsanläggningar eller annan teknik för nödsituationer. En Vattenberedskapslag skulle tydliggöra ansvaret och tvinga fram beredskapsplaner för både torka och översvämning. SMHI (2020) visar att klimatscenarierna pekar på mer ojämn nederbörd, vilket kräver en lagstadgad planering för att säkra dricksvatten även i extrema lägen.

Enligt FN:s Vattenrapport (2019) kan vattenbudgetmodeller vara avgörande för att undvika akut vattenbrist i områden med snabbt skiftande vädermönster. Genom att testa detta i pilotkommuner kan Sverige utveckla en fungerande metod för att sätta tak på både hushålls- och industriförbrukning, där SGU eller motsvarande myndighet följer upp rapporterade avvikelser. SMHI (2020) anser att detta är särskilt relevant i regioner som redan upplevt perioder av torka, t.ex. Gotland och delar av Skåne.

6.2 FINANSIERING OCH INVESTERINGAR

SKR (Sveriges Kommuner och Regioner, 2021) menar att utan statlig medfinansiering blir skillnaderna mellan kommuner mycket stora när VA-infrastruktur behöver förnyas eller klimatanpassas. Genom att införa en medfinansieringsfond skapas likvärdiga förutsättningar att ge invånarna rent vatten och fungerande avlopp, oavsett kommunens storlek eller ekonomi. Svenskt Vatten (2020) stöder också en sådan modell för att förhindra VA-kostnadsexplosioner i glesbygd.

Enligt Svenskt Vatten (2021) uppgår läckaget i vissa kommuner till över 20 %, vilket slösar resurser och ökar risken för föroreningar när tryck i ledningarna sjunker. Ett särskilt investeringsprogram för kommuner med över 15 % läckage kan halvera dessa förluster inom några år, visar pilotstudier (Formas, 2018). Genom kostnadsdelning mellan staten och lokala VA-taxor undviker man att små kommuner tvingas höja avgifterna kraftigt.

Livsmedelsverket (2020) varnar för att fler kustkommuner upplever saltvatten i dricksvattenbrunnar, speciellt vid låga grundvattennivåer. SKR (2021) påpekar dessutom att små skatteunderlag gör det svårt att bära stora VA-investeringar. Riktat stöd till dessa kommuner är därför avgörande för att säkra en långsiktig vattenförsörjning och undvika orimligt höga avgifter för fåtaliga invånare.

6.3 GRUNDVATTEN OCH RESERVVATTEN

Enligt SGU (2021) hotas flera större grundvattenmagasin av både ökande uttag och torrare somrar. Livsmedelsverket (2020) varnar för att otillräcklig kartläggning gör det svårt att veta var sårbarheten är som störst. Genom ökade resurser till SGU, länsstyrelser och Livsmedelsverket kan kritiska magasin identifieras och skyddas, exempelvis genom reglerad borrning, övervakning av nivåer och beredskapsplaner.

Livsmedelsverket (2019) rekommenderar att varje kommun ska ha en beredskapsplan för dricksvatten, men i praktiken varierar detta kraftigt. Möjligheter till avsaltning och vattenöverföring mellan kommuner är viktiga lösningar i regioner med risk för vattenbrist. Genom att formellt ålägga kommuner och regioner att ta fram reservvattenplaner, höjer man lägstanivån och säkrar dricksvattnet även vid extrem nederbörd eller oplanerade föroreningstillbud.

6.4 ENSKILDA AVLOPP

Naturvårdsverket (2020) bedömer att uppemot 200 000 enskilda avlopp i Sverige behöver förbättras för att klara miljökrav. Genom hårdare minimikrav och riktade statliga bidrag kan fastighetsägare uppgradera till godkända minireningsverk eller andra lösningar som effektivt renar avloppsvatten från fosfor och bakterier. Havs- och vattenmyndigheten (2019) menar att detta är en kritisk åtgärd för att minska näringsläckage i glesbygd och kustnära fritidshusområden.

Svenskt Vatten (2020) påpekar att en betydande andel fastighetsägare med enskilda avlopp inte känner till hur avloppet ska skötas eller vilka lagkrav som gäller. Genom informationskampanjer kan hushållen lära sig egenkontroll, få tips om möjliga tekniska lösningar och söka finansiering för nödvändiga åtgärder. Enligt Livsmedelsverket (2019) kan detta kraftigt minska utsläppen av näringsämnen och bakterier till närliggande vatten.

6.5 ÖVRIGA ÅTGÄRDER OCH MODELLER

SKR (2021) framhåller att ansvaret för VA- och vattenfrågor är fragmenterat mellan myndigheter och nivåer. Genom att tillsätta en central VA-samordnare under regeringen kan man följa upp att den nationella VA-strategin verkligen genomförs, samt underlätta kommuners kontakt med Livsmedelsverket, SGU och länsstyrelser. Exempel från Danmark visar att en liknande samordnande funktion på nationell nivå har effektiviserat genomförandet av stora VA-projekt (Formas, 2019).

Enligt Transportstyrelsen (2021) är effektiv avfallshantering i hamnar och möjligheten till landström viktiga åtgärder för att minska nedskräpning och utsläpp från sjötrafik. Samtidigt visar studier från IVL (2021) att digital övervakning av fartygens utsläppsmönster kan förebygga olaglig dumpning till havs. Genom nationella riktlinjer för hamnarnas miljökrav, landströmsutbyggnad och skärpt tillsyn kan Sverige göra sjötrafiken mer hållbar och reducera risken för förorening i både Östersjön och Västerhavet.

Enligt IVL (2020) har flera industribranscher potential att halvera sin färskvattenförbrukning genom att återcirkulera processvatten och rena avloppsflöden internt. Svenskt Vatten (2021) menar att denna cirkulära användning inte bara minskar råvattenuttag och avloppsutsläpp, utan även ger energibesparingar om spillvärme utnyttjas. Med ekonomiska incitament och rådgivning från t.ex. branschorganisationer kan Sverige bli ledande i att utveckla industriella slutna vattensystem, vilket blir allt viktigare vid torka och vattenstress.